•
Rating:
For some years now, the role of magazines in anticipating new trends and musical directions seems to be irreparably waning, overshadowed and overtaken by the massive (and free) presence of multiple websites, rampant file sharing, and the millions of blogs that open every day. On one hand, sites, blogs, and fellow writers provide the music enthusiast with a multifaceted point of view, free from economic constraints, towards the myriad of offers present in today’s congested musical landscape (a bit like the role that fanzines had until the late '80s), but on the other hand, they disorient precisely because of their variety, both in value and judgment. Moreover, I personally add, they undermine the tactile charm of the written word, replacing it with the emptiness of the liquid crystal screen. Nowadays it is thanks to online word of mouth that obscure bands manage to carve out the famous 15 minutes of fame, see Clap Your Hands And Say Yeah and the latest (supposed) next big thing, the Arctic Monkeys. Such a fate has befallen the Swedes Dungen, who have caught the attention of the influential webzine Pitchforkmedia. While not having discovered a group that will change the history of music, the folks at Pitchfork have succeeded in making known a band whose choice to sing only in Scandinavian would have made them absolutely unsellable outside of their native soil.
The alchemy of Dungen rests on solid instrumental technical bases, which allow the band to cover a wide spectrum of musical influences, dating between the late '60s and early '70s, with some occasion of later diachronic ventures. "Ta Det Lugnt" alternates, with a progressive ethic (in the positive and proactive sense of the term), pop moments à la Pet Sounds, hard rock accelerations à la May Blitz, psychedelic ramblings brimming with liquid guitars and space keyboards, often centrifuged within the same track ("Panda" and the unpronounceable fourth track). Also noteworthy is the kaleidoscopic title track, with organ and fuzz guitar in the foreground and a psychedelic jazz outro based on sax; the pressing and percussive "Bortglömd" and the equally unpronounceable tracks 6 and 7, excellent instrumentals between the Pink Floyd of Umma Gumma and the Motorpsycho of Let Them Eat Cake.
The effect of the native language singing might be a hurdle, but if for you diareses, dots on the A's and banned O's aren’t a problem, and your favorite shoes are Clark's, this record will fit you perfectly.
Tracklist Lyrics Samples and Videos
01 Panda (04:55)
Vägen bort är lång
längre borta än hem
Känner mer och mer
för allt jag kring mig ser
Alla har det inte lika bra som du
Jag tror du förstår för jag gillar henne med
Hur hon är - Ibland så blir hon arg
Hon var min, men det skiter du väl i?
Vår musik är död
Pop behöver stöd
Mamma, pappa, barn
har ingenstans o va
Alla har det inte lika bra som du
Jag tror du förstår för jag gillar henne med
Hur hon är - Ibland så blir hon arg
Hon var min, men det skiter du väl i?
Alla har det inte lika bra som du
Jag tror du förstår för jag gillar henne med
Hur hon är - Ibland så blir hon arg
Hon var min, men det skiter du väl i?
Alla har det inte lika bra som du
Jag tror du förstår för jag gillar henne med
Hur hon är - Ibland så blir hon arg
Hon var min, men det skiter du väl i?
03 Festival (03:43)
Festival varje dag
Festival varenda dag gör mig glad
Tågen går varje år
Tågen går varenda år i samma spår
Sköna [...], veckoslut
Du kan sova på min arm tills det blir ljust
Allting lunkar på
det känns mycket mer än du och jag har lust att mäkta med
Eftermiddagen går
och vi har långt, långt kvar innan natten rullar in
Imorgon då blir det regn
Då får man aja baja imse vimse spö för man är inne
Imorse var det kallt
och man kan var dom andra eller du och jag har festival
10 Lipsill (02:45)
Jag stod på en nattbuss och såg hur allting myllrade av liv
Det var ändå så ödsligt, om man kunde förstå hur allt gick så fel?
Och vad än de e
Din lipsill, sluta grina,
vad är det som är så svårt?
Dina minnen säger allting, [du tror du att du bär]
Värken släpper efter ett tag, och då ses vi snart
Du kan många sånger som bra beskriver dig som du vill va
Man känner igen sig och slipper va så ensam som man är
bland stadens alla träd, en egen värld
Så listigt, det var som ett knivhugg
på krogen mitt på dan
Och på riktigt är en dagdröm, du tror du att du bär
Värken släpper efter ett tag, och då ses vi snart
13 Sluta följa efter (04:52)
Somliga berättar allt för dig
hur det går om man bråkar
Nästan alla andra verkar tro
[att du mår och förtjänar]
Hela huset skakar
det blir vad man vill det ska vara
Sluta följa efter
för allt som jag har fått ska jag ha kvar
Om man blundar hårt försvinner allt
men det syns i ditt huvud
Somliga förstorar upp allting
men det känns som det smakar
Sluta följa efter
det blir vad man vill det ska vara
Hela huset skakar
för allt som jag har fått ska jag ha kvar
Sluta följa efter
det blir vad man vill det ska vara
Hela huset skakar
för allt som jag har fått ska jag ha kvar
Loading comments slowly
